atoossa

 
Det är ganska kul hur ens liv kan förändras på några få ynkliga minuter hur en person bara kan försvinna från en när den en gång stått så nära att man visste hur ens andesätt fungrade, då har man kommit varandra nära, kanske för nära..
Jag ville inte att du skulle få komma såhär nära, det var de jag visste att du en dag skulle försvinna för du är ingen som stannar eller nån som man har kvar.
Jag önskar att jag kunde ha gett dig mer, att jag kunde ha fått vara tillräcklig..
Är det inte typiskt att när man väl väljer att riva ner sina murar och låta någon få komma in sakta men säkert, så blir man besviken?
Jag kanske har mig att skylla allt jag vet är att jag försökte
och är villig att forsätta försöka
frågan är om jag ska lägga mig så svag, för trott eller ej du gjorde fel
hela förståndet skriker nej men hjärtat vill inget hellre som vanligt vinner känslorna över förståndet...
eller?

I'll be there for you.
But you're so far away.
Please come back I cant love a memory.

I despise that I adore you

♥