atoossa

jag vet varken ut eller in längre, är såå otroligt irriterad, lessen, arg, besviken på att jag förlorade jobbet på subway, men mest utav allt så är jag irriterad på mig själv.
jag kunde ha fått ett jobb på ett bra café behövde bara jobba tre veckor under sommaren och då hade jag tjänat in så jag skulle klara mig under sommaren!
Men min chef på subway lovade mig att jag skulle få jobba där under hela sommren så jag tackade nej till det andra så DUM som JAG var!
men hur skulle jag veta att min chef var ett psyko?
Han var invandrare (visserligen att jag också är det, men jag kan flytande svenska) kunde inte alls bra svenska, lyssnade bara på sig själv, skulle bråka och ha sig hela tiden var jämt irriterad och utbränd!
Gasch jag vill ha pengar, någon som vill skänka?

Man får ta detta som en läxa och jag får försöka se det från det ljusa sida, om det nu finns någon?
aja nu har jag skrivit av mig lite, ett + är att mamma har kommit hem, hon har ju iofs varit hemma i en & halv vecka nu :)

over and out

tänk på mig, tänk på vår kärlek när vi sagt farväl, lova mig lova mig hedrligt att alltid finna där!

Idag känner jag mig lite smått irriterad, varför har inte Svergie bättre sjukvård?
vi som har så mycket pengar varför kan vi inte ta hand våra gamla generationer folk som vi ser upp till?
När dom inte orkar så ska vi orka att hjälpa dom.
Usch satt på bussen så kommer en illstinkande gubbe in, antagligen så har han inte haft ork att duscha sig själv, man blir så ledsen och så sur på sig själv att man blir irriterad för att han luktar!

Nu har min mamma iallfall kommit hem, underbart att ha henne hemma hon är så rolig & så bra!
Lite mindre tråkigt är ju att folk förändras så snabbt, ena dagen så älskar dom en andra dagen så klarar dom inte av en, usch orkar inte.. vad vare som hände? allting var ju så bra, eller var det bara jag som målade upp en värld fylld av kärlek och lycka och sen tog verkligheten mig med en storm?
det känns som att du var lika mycket delaktig i det som jag var, vill inte förlora dig men vill inte tvinga dig att vara kvar jag älskar dig & hoppas innerligt att du vet om det!
det som är, är väl att jag saknar dig, ditt leende din doft, din trygghet,din röst..

Hos dig är jag stark
hos dig är jag underbar
hos dig har jag allt
vågar jag då stanna kvar? när du inte ser, när du inte rör mig mer...
♥

Är inte det världens bästa film?, man kan inte tröttna på den allt är så underbart gjort!
varje gång så hittar man något nytt som man inte upptäckt.
Och inte för att tala om musiken, ooh jag får rysningar bara jag tänker på det!

Har kommit på att jag måste ha en kille som kan sjunga, eller ja kommit och kommit på det har ju varit ett måste för mig så länge jag kan minnas men nu på senaste har det blivit mer solklart att det måste vara så, inte att han måste leva på sin sångröst utan att han kan sjunga spela något instrument gärna piano eller gittar helst gittar, så kan han sjunga för mig och ja kan känna mig trygg, jag vill vara trygg i hans sångröst.
tänk att man sitter ute på någon klippa vid havet vid solnedgången med en filt runtom och han spelar gittar och sjunger, kan livet bli mer lyckligt då just i den stunden?

Näe nu ska jag ta och äta något sen åka till bella.

One day I'll fly away
Leave all this to yesterday
Why live life from dream to dream?
And dread the day
when dreaming ends