00:00 ( make a wish )
rädsla har blivit ett nytt innebörd för mig, att vara rädd betyder att man har något att förlora..
Något man håller så kärt, så nära men ändå på avstånd..
Det är lite hur vi fungerar, det vi älskar mest har vi en tendens att skjuta ifrån oss, inte låter det komma för nära, allt grundar ju i rädsla, att man har hittat något som man inte klarar sig utan ska man då helt plötsligt riskera att förlora de?
men det är det som är det fina med det, att den som vågar satsa kan vinna något, är man rädd & håller sig i bakgrunden hela livet så har man kanske missat hundra chanser , gång på gång.. Men samtidigt att gå ut & satsa, det är inte de enklaste, allt annat är lättare, att bara få hålla sig tillbaka & kolla på livet, slippa uppleva smärta, olycka, sorg, ensamhet osv..
Andra sidan så går man ju miste om allt det fina livet har att erbjuda, lycka, glädje, kärlek, närhet & allt annat fint.
Man ska passa på att ta mycket psykiska kort på det fina i livet, det är det som får följa en till graven, när man tänker efter så brukar hjärnan automatiskt radera dom dåliga tiderna i ens liv, så man bara minns det fina.
Visst kan man gå tillbaka till dom olyckliga stunderna men helst så raderar man ut det, nästan förtränger dom
varför egentligen? a jag förstår att smärta är ju inte precis det man dagligen vill uppleva men det är dom gångerna som man har misslyckats & varit olycklig som format en till den man är idag mer eller mindre..
Kom alltid ihåg att just den stunden då du känner dig som mest misslyckad & vill bara ge upp kom ihåg då att det är just dom stunderna som får dig att njuta av dom andra stunderna då du lyckas & forsätter ditt krig dag efter dag, hade du aldrig kännt ett misslyckande så hade du aldrig kunnat lyckas heller..
allt detta ifrån ett ord rädsla
Jag skrev detta tidigare idag, ville jag inte riktigt uppadtera det, så jag omedvetet sparade det i utkast i hopp om att jag skulle ångra mig & vilja blotta mina känslor?
Nog snackat om detta, ville bara skapa en tankeställare eller helt enkelt skriva av mig :)
( kanske har jag lärt mig trivas med ett liv utan dig, jag är bara så otroligt rädd för att vilja ha dig )
klockan är 00:30 och det här är atoossa
♥
Något man håller så kärt, så nära men ändå på avstånd..
Det är lite hur vi fungerar, det vi älskar mest har vi en tendens att skjuta ifrån oss, inte låter det komma för nära, allt grundar ju i rädsla, att man har hittat något som man inte klarar sig utan ska man då helt plötsligt riskera att förlora de?
men det är det som är det fina med det, att den som vågar satsa kan vinna något, är man rädd & håller sig i bakgrunden hela livet så har man kanske missat hundra chanser , gång på gång.. Men samtidigt att gå ut & satsa, det är inte de enklaste, allt annat är lättare, att bara få hålla sig tillbaka & kolla på livet, slippa uppleva smärta, olycka, sorg, ensamhet osv..
Andra sidan så går man ju miste om allt det fina livet har att erbjuda, lycka, glädje, kärlek, närhet & allt annat fint.
Man ska passa på att ta mycket psykiska kort på det fina i livet, det är det som får följa en till graven, när man tänker efter så brukar hjärnan automatiskt radera dom dåliga tiderna i ens liv, så man bara minns det fina.
Visst kan man gå tillbaka till dom olyckliga stunderna men helst så raderar man ut det, nästan förtränger dom
varför egentligen? a jag förstår att smärta är ju inte precis det man dagligen vill uppleva men det är dom gångerna som man har misslyckats & varit olycklig som format en till den man är idag mer eller mindre..
Kom alltid ihåg att just den stunden då du känner dig som mest misslyckad & vill bara ge upp kom ihåg då att det är just dom stunderna som får dig att njuta av dom andra stunderna då du lyckas & forsätter ditt krig dag efter dag, hade du aldrig kännt ett misslyckande så hade du aldrig kunnat lyckas heller..
allt detta ifrån ett ord rädsla
Jag skrev detta tidigare idag, ville jag inte riktigt uppadtera det, så jag omedvetet sparade det i utkast i hopp om att jag skulle ångra mig & vilja blotta mina känslor?
Nog snackat om detta, ville bara skapa en tankeställare eller helt enkelt skriva av mig :)
( kanske har jag lärt mig trivas med ett liv utan dig, jag är bara så otroligt rädd för att vilja ha dig )
klockan är 00:30 och det här är atoossa
♥
Kommentarer
Trackback